Matthew 24

Kan delaŋ zenzeŋaŋgalen zet zapat

(Mak 13; Luk 21:5-36)

1Zisasiyaŋ sesewat mka temaŋ katipemti toti mepme nembaŋane nin ekmagen koti pigok zewenn, “Amobotnaŋ, sesewat mka temaŋ ekpiseseyelen pi ekbaga.”

2Zemann Zisasiyaŋ dopmaŋ gilik zem zeye, “In nanzaŋaŋ mka temaŋ walalatnaŋ kapi alak ego ego mip. Yaŋgut neŋ penaŋ sukwep diindosowap, maneti bamgat nanzaŋaŋ mundumin talip keyet kataŋ ku tabep. Kasa ekŋenaŋ kokume epeemti nanzaŋ igak kwep kwep lala bubuk mekobep.”

3Kegok zemambe met Olip Kalaŋan moti nin yaŋkwesiwan, “Zenagen ke pe zukŋan sokbewe ma geŋ kokodan kanen ma kan delaŋ zenzeŋaŋ piliŋ ziboŋ sokbewe?”

4Zemann egaŋ dinndoye, “In weyaŋekmâtât mambep mineti am ŋenaŋ teti mimindeweyet. 5Am notnaŋaŋ koti zewep, ‘Neŋ Kilais,’ kegok zemti am omba tetimindewep. 6In kasa kwisakŋaŋ ilinmagen sokŋan ma kasa sukwep auuyelen zapatnaŋ nâwep yaŋgut keŋin siŋsiŋ mme yayaŋ mimipiŋ. Kegok ke sokbeweyaŋgut ke kan delaŋ zenzeŋaŋ yek. 7Am msat ŋengatnaŋ ma ŋengatnaŋ dopmaŋ mekum kwakum mbep ma msatgalen amobotnaŋ zulaŋ auwalup. Ma msat kataŋ meuyet kambeŋ temaŋ sokbewe ma msat sambe mâkinaŋ temaŋ mbe. 8Ke sepemaŋ imbiyaŋ nemba titiyelen sindem yaŋbemti manâip sepem keboŋ kwabe.

9Ma am notnaŋaŋ ekŋenaŋ in nâmkiŋpemneip keyepm msat palengalen amobotnaŋ ekŋengat belinan beme ekŋenaŋ sisipeŋpeŋ mimindewep. In neŋmak tusumti mambepgapmti am sambe ekŋenaŋ ingat nâme kaŋgaŋaŋ bewe. 10Kan keyet am sambe nâmkiŋpepeŋinmak ku mkatik bem tabep am notnaŋ nâmkiŋpepeŋinmak zemsokbemindame ekŋenaŋ ma notnaŋaŋ am notnaŋgat ilinaŋgat keŋ kasa mimindewep. 11Ma kegogak golaŋ zenze an dâsuki ekŋenaŋ koti am sambe keŋin mme yuŋgu mâbe. 12Ma mama mimi bekanaŋaŋ palakŋaŋ beme am notnaŋaŋ nolinaŋgat notn notn ku mbep. 13Yaŋgut amnaŋ an ŋen nâmkiŋpepemak sisipeŋpeŋ msame egaŋ nâmkiŋpepeŋaŋ katikŋaŋ atam tapmetneti gakiwe beme kan delaŋ zenzeŋaŋ Kawawaŋaŋ an ke mama kanzizit sawe. 14Mti Kawawaŋgalen zemâtâtâtgat katnanen mama keyet zapatnaŋaŋ msat kataŋ mekopme am sambe nâmeŋgut kan delaŋ zenze sokbewe.

15Âpme kan tipman baenen golaŋ zenze an Danielaŋ, ‘Kwileki ŋen mamaŋaŋmak ma kiŋgagatnaŋmak kotabe,’ keyet zetnaŋ zeye. Kwitnaŋ kwitnaŋ keyaŋ ingalen sesewat mka kambu manzeip keyet keŋan sokbem tapme am zet kapi maiŋti nâmambe ekŋenaŋ keyet yaŋaŋ nâmâtâbep. 16Âpme kan keyet am Zudia msalen talip ekŋenaŋ kunzuŋti kalaŋ dukŋan mowebep. 17Ma am ŋenaŋ mka solonan tapmambe ya kan keyaŋ sokbeme milawatnaŋ mka keŋan ku akum tiwe. Egaŋ keyegak tati kunzuŋ mebe. 18Ma sepem kegogak am ŋenaŋ kolopmaŋ mkaŋan tapme ikŋaŋ mulupman tapmambe beme keyaŋ sokbeme kolopmaŋgat nâmti mkaŋan kokopiŋ. Egaŋ keyegak tati kunzuŋ mebe.

19Kan keyet imbi keŋmak ma nembaŋin okakŋaŋ ekŋenaŋ kunzunzuŋgalen timyapewep ke kembeŋ penaŋ. 20In Kawawaŋ dundum same nâmindame kunzunzuŋin map tâgâ kanen ma Sabat tagoŋgo kanen ku sokbemindawe!
(24:20)Kawawaŋgalen zet itnaŋaŋen zii zelaŋ Zuda ekŋengalen Sabat tagoŋgo kangat kapigok zenzeŋaŋ, ‘Amnaŋ set teepmaŋ ku mebegalen,’ zenzeŋaŋ.
21Keyepm kan keyet nukŋaŋ omba penaŋ sokbemâbe. Nukŋaŋ keboŋ ke itnaŋaŋ msat sokbembeŋaŋgatnaŋ alak tatnup kapi keboŋ ŋen ku sokbeye ma bam gwaenen ŋen ku sokbewe. 22Egaŋ an imbi ikŋaŋgat zapat indamakuye ekŋengapm kan ke mme danaŋ bewe ekŋen yek benak ze nukŋaŋ ke kan danaŋ ku tapme am sambe walapme delaŋ zenak.

23Âpme kan keyet an ŋenaŋ pigok zewe, ‘Egit, kilais daen tazin,’ ma ‘Pi tazin,’ zeme nâmbep beme ku nâmkiŋpewep. 24Ma kilais dâsuki sambe ma golaŋ zenze an dâsuki sambe ekŋenaŋ sokbemti menok sepem igak igak ma mulup piseseŋaŋmak mme amnaŋ ekti nâmkiŋpemti indamâbâgalen mbep. Sepem kegogak Kawawaŋaŋ am ikŋaŋgat zapat indamakuye ekŋen keyet keŋin myuŋguindesâgât mbep. 25Nâip, neŋ kwitnaŋ kwitnaŋ keyet tazemsalaŋ beyap ke sokbesâpm.

26Âpme amnaŋ pigok zewep, ‘Egit, kilais ek msat tuŋgupman tazin.’ Zeme ke mebepiŋ. Ma ŋen pigok zewep, ‘Ek mka keŋan tazin.’ Zeme nâmkiŋpepepiŋ. 27Âpme neŋ Angat Nemuŋaŋ neŋ ambeyak sakam kasup kwakwatnasetgatnaŋ tototnaset ilindiŋ sakwep beyak mamnok neŋ kegok kobap. Kegok kopma am sambeyaŋ ŋep nikbep.

28Neŋ kokotnnaŋgalen kanen nâlen maŋgeyaŋ ekme tep katnaŋ saŋgamaŋ penaŋ elikme age sambeyaŋ maondagip. Sekam kegogak kwitnaŋ kwitnaŋ ke ilinmagen sokbeme ekti nâmkawaŋ bewep. 29Nukŋaŋ sambe ke delaŋ peme keyegak,

‘kasup zikatnaŋ sopkusâpm ma eyoŋga busatnaŋ yek besâpm ma wenzimaŋ kululuŋengatnaŋ âtâtosâbip.’
(Aizaya 13:10; 34:4)

Ma Kawawaŋaŋ kululuŋ buteme titok mme kululuŋengalen kwitnaŋ kwitnaŋ sambe keyaŋ puluk pilik zem mekobep.

30In Angat Nemuŋaŋ neŋ nâlen kokotnnaŋgalen kanaŋ ma pilinaŋgat yaŋkwesiwien kelak dindosowap. Ma in Angat Nemuŋaŋ neŋ mgulumbuk palen kululuŋen tati windemak saŋga soŋga keŋan busatnaŋmak kopma niksâbip. Am maŋge msat sambeyelen ekŋenaŋ nikti susâbip. 31Kan kobawen keyet lumun kwisak omba kume egaŋ enselŋane zemindeme msat ganzenaŋ nembet ma nembet ma gwaen ma baen meti am ikŋaŋgat zapat makumindendeŋaŋ ekŋen msat kataŋgatnaŋ ondekindewep.

32Âpme in balam balam tep ekŋengat otnâit. Kan tep balam balam katnaŋ yaŋbemti kwapme manzeip, ‘O, ilak mtete yaŋbesâpm ma tep gwazege sinaŋaŋ taalaŋ sime’ in manzeip, ‘Tonne mtete tasâpm,’ manan sinaŋ betnaŋaŋ epeemti sinaŋaŋ tapmme manzenup, ‘Mawalam tasâpm.’ 33Sakam kegogak in bamgat nukŋaŋ sambe sokbeme ekti nâme kan ilak sokŋan bududuk bein keyepm in weyayaŋ mulup mtalit. 34Neŋ penaŋ sukwep diindowi, am alak talip kapi ilindiŋ ku gakimâpme kwileki sambe kapi sokbesâpm. 35Msat ma kululuŋ eget asekmalu delaŋ zesâpm yaŋgut nâlen zetnnaŋ delaŋ zenzeŋepiŋ matapmambe.

Am ŋenaŋ Angat Nemuŋaŋ zukŋan kobe ke ku nâin

(Mak 13:32-37; Luk 17:26-30, 34-35)

36Am ŋenaŋ Angat Nemuŋaŋgalen kan kokogalen ke ku nâin. Ensel kululuŋengatnaŋ ekŋenaŋ ku nâip. Nemuŋaŋ neŋ kegogak ku nâyap. Bipmnaŋ igak etaŋ kan ke nâin. 37Angat Nemuŋaŋ neŋ kokotnnaŋgalen ke itnaŋaŋ Noamagen sokbeye sepem kegok sokbewe. 38Tuŋgwam kosât mge kan keyet am ekŋenaŋ itnaŋaŋ mamimtemienok tu meu nimwiaŋbien ma an imbiyaŋ awembiŋ bemti msalengalen kwitnaŋ kwitnaŋgat otnâmti Kawawaŋgat ku otnâwien. Sepem kegok tapmme Noayaŋ waŋgaŋaŋ teman keŋan mowege. 39Yaŋgut ekŋenaŋ zigok sokbesâpm ke nâme dâsuki beme tatnepeme tuŋgwagemaŋ ilindiŋ indaminziliye. Sepem kok penaŋ Angat Nemuŋaŋ neŋ kosowawen sokbesâpm. 40Kan keyet an zut muluwen mulup tapmambaluwaŋ kwep ŋen teti meti ŋen peme tabe. 41Imbi zulaŋ saŋgo sâŋsâŋ tapmambaluwaŋ kwep ŋen teti meti ŋen peme tabe.

42Amobotnaŋin kan zukŋan kobe ke in ku nâipgapmti kelem mti nâpeŋ nâpeŋ mambep. 43In pigok nâit, mka toŋaŋaŋ kan kwilekiyet an kambu titiyaŋ kokogalen ke nânak beme egaŋ keik tati mkaŋaŋ damuŋ mme an kambu titiyaŋ mka ku asekti keŋan tiŋkwabiek. 44Sepem kegogak Angat Nemuŋaŋ neŋ in kan zukŋan sokbewap ke nânâpiŋ tapme kobapgapmti in weyaŋti nâpeŋ nâpeŋ mamambep.

Mulup an dolakŋaŋ ma mulup an bekanaŋ keyelen bemzenze zet

(Luk 12:41-48)

45Mulup nemba dolakŋaŋ nânâŋaŋmagaŋ mulup kapigok mbe. Amobotnaŋaŋaŋ pem ŋen mesât mti mulup nemba notnaŋ ekŋengat damuŋ peme egaŋ indikdamuŋ mti meu kananen teŋ maindain. 46Kegok tapmme bamgat amobotnaŋaŋ gilik zem kobeen ekme mulup nemba egaŋ zemâtâtpeyenok tapmme ekti nâme oloŋen bewe. 47Neŋ penaŋ sukwep diindowi, ek ke amobotnaŋaŋaŋ ikŋaŋgalen kwitnaŋ kwitnaŋ sambe ke egat betnan beme ekdamuŋ mbe. 48Âk egaŋ mulup nemba bekanaŋ penaŋ beme egaŋ keŋan pigok nâwe, ‘Amobotnaŋŋ ek sakwep ku kobe.’ 49Kegok nâmti egaŋ mulup nemba notnane indomti meu ma tu katikŋaŋ an tu katikŋaŋ nini ekŋenmak nimbe.

50Âpme mulup nemba egat amobotnaŋaŋ egalen kanaŋ kokogalen ku nâmâtâbe. 51Mti amobotnaŋaŋaŋ dopmaŋ omba penaŋ mutumsamti putatime an nambalamin zut ekŋenmak mambe. Mamti sindemgat si zemsu zemsu mti zelin aŋgalikme mamambep.

Copyright information for NAF